Alexandra Charles talar ut om kungens hemliga festliv

På 70- och 80-talet var Alexandra Charles huvudstadens nattklubbsdrottning. Hon kom två kungar mycket nära. Dels Carl XVI Gustaf som då var kronprins, dels rockkungen Rod Stewart. För Hänt berättar Alexandra allt om sitt innehållsrika liv – och hur det gick till när hon mötte sin nuvarande kärlek!

Hur står det till världens bästa Alexandra?

– Det står bra till. Det är ju sommar!

Du ägnar din mesta tid åt 1,6-miljonerklubben. Vad gör ni i klubben?

– Vi verkar för att förbättra kvinnors villkor inom allt som rör hälsa: vård, forskning, omsorg. Vi vill att allt ska vara jämlikt på alla plan.

Är du själv frisk som en nötkärna?

– Ja, men tyvärr drabbades jag i våras av en ärftlig ögonsjukdom som heter Glaukom. Grön starr, du vet, som gör att man förlorar synen. Jag har fått nedsatt syn och ser dåligt. Jag kan knappt läsa, än mindre cykla. Det är en stor sorg. Jag älskade att cykla, men jag har alla mina andra sinnen i behåll. Man får tänka positivt.

Vad ser du för- och nackdelar med att vara 72 år?

– Fördelen är givetvis att man får en stor livs- och arbetslivserfarenhet som man kan luta sig tillbaka på. Jag är klokare nu än när jag var 40. Nackdelen är fysiken. Den är inte vad den en gång var. Inte heller prestandan, men det gäller att vara så rörlig och aktiv som det bara är möjligt. Det gäller både hjärna och kropp.

Som liten flicka hemma i Medelpad gick du under öknamnet ”fläskkotletten”. Varför gjorde du det?

– Därför att jag hade glasögon och tyckte om att plugga. Dessutom var jag kraftig. Dessa tre komponenter räckte för att jag skulle bli ett retobjekt.

På 70- och 80-talet var du Stockholms nattklubbsdrottning. Var det en härlig tid?

– Mestadels. Det var en innehållsrik epok. Jag fick uppleva väldigt mycket av allsköns slag. Jag fick sprida glädje, jag fick bidra till att folk fick sätta lite guldkant på vardagen. Sedan fanns det förstås – precis som nu – onda krafter i nöjeslivet som var mindre roligt att handskas med.

Visst gästade kungen din krog Alexandra’s med jämna mellanrum?

– Ja, visst!

Stormade han in där på kvällarna?

– Nej, han var diskret och försiktig. Varken han eller hans vänner eller vi som jobbade på Alexandra´s ville göra något väsen av att kronprinsen var ute. Han skulle få roa sig precis som alla andra.

Har du någon rolig kungaanekdot från den tiden?

– Ja, men den är väldigt oskyldig. En ung flicka gick förbi bordet där Carl Gustaf satt och sa: ”Åh, du är så lik kungen att det inte är klokt!” (Skratt). Sedan har jag en till lustig anekdot. Det var en kväll när Kay Wiestål, promotorn, var ute med sina skyddslingar Stenmark, Linda Haglund och Frank Andersson. Kay bad mig då om hjälp att få framföra en idé som han hade till kungen: att sätta upp en Victoriadag på Öland. Kaj fick komma fram och berätta lite kort om sitt upplägg. Så föddes Victoriadagen!

Det finns ett foto från den tiden på dig och Rod Stewart – där ni pussar varandra. Resulterade bilden i stora rubriker på skvallertidningarnas löpsedlar?

– Nej, faktiskt inte. Det var en vänskaplig bild som jag inte gjorde någonting för att sprida. Rod Stewart ville visa sin uppskattning för den trivsel och service som jag och min personal gav honom när han var i Sverige. Rod Stewart var tidigt stamgäst på Alexandra´’. Ibland hörde han av sig och frågade: ”Kan inte du samla ihop några killar som jag kan spela fotboll med – gärna Björn Borg?” Efter matcherna brukade grabbarna komma ner till Alexandra’s på middag eller vickning. Det blev många trevliga kvällar och vi lärde känna varandra ganska bra. Rod Stewart var alltid kul, rar, trevlig och lättsam.

Vad fick dig att klappa igen krogverksamheten?

– Efter 20 år i rök och damm kände jag att jag ville utvecklas. Dessutom hade jag träffat en ny man, Anders. Om jag inte ändrade min dygnsrytm så skulle inte min relation inte hålla. Jag insåg det och tog klivet ut i dagsljuset.

Sedan tre år tillbaka är du gift med affärsmannen Bengt von Hofsten. Hur korsades era vägar?

– På 80-talet hade vi en arbetsrelation. Bengt var produktchef på Arvid Nordquist. Jag diskuterade sortiment med honom och då och då var han med på olika event. Sedan – på 90-talet – flyttade jag med min dåvarande man till Gotland. Där bjöd vi ner en massa folk till en golftävling. Det var bland andra Bengt och hans fru, Robert Wells, Lill-Babs och prinsessan Birgitta. Åren gick och Bengt och jag hade inte så mycket kontakt, men en dag – för kanske sex år sedan – sprang vi på varandra och började prata. Han hade blivit änkling och jag hade varit änka i 14 år. Han fick följa med på en Sydafrikaresa som 1,6-miljonerklubben arrangerade, och då fick vi verkligen upp ögonen för varandra. Det ena gav det andra.

Vad gör Bengt till en man att kunna luta sig mot?

– Han är trygg i sig själv. Självständig. Han känner sig inte hotad av en kvinna som står på egna ben.

Vem av er fick kasta flest saker när ni flyttade ihop?

– Det var nog ungefär 50/50, tror jag, (skratt).

Vilken maträtt gör han nästan i sömnen?

– Torskrygg i ugnen!

Har du haft någon period i ditt liv som påmint om sju svåra år?

– Inte sju svåra år men sju svåra månader. Minst sagt. Det var väldigt smärtsamt när Anders blev sjuk och slutligen dog i december år 2000. För mig väntade en förfärlig period. Det var så sorgligt, allting. Vi fick bara tio år tillsammans, Anders och jag.

Vem älskar du att ha långa samtal med – förutom din man?

– Bissan, min väninna. Vi har känt varandra sedan vi var 18. Och så mina tre systrar, förstås!

Vad som du gör brukar dina familjemedlemmar skratta åt?

– Snarare vad jag INTE gör. Jag kollar aldrig på skräckfilmer och hemska serier. Jag har så livlig fantasi. Jag är så känslig, jag blir så rädd. Det skrattar mina kompisar åt, (skratt).

Säg tre saker som du och Bengt ska hitta på innan sommaren är över!

– Vi ska ut i skärgården. Från torpet i Roslagen gör vi en del utflykter. Sedan ska vi upp till Saxån där Carl Jan har sin herrgård. All övrig tid kommer jag att ägna åt det viktiga arbetet med 1,6 och Kvinnor & Hälsa. Jag ska planera kommande säsong som ska innehålla alltifrån seminarier och hälsodagar till författarkryssningar.

Slutligen Alexandra, vilken är den bästa stunden på din dag?

– Så här års är svaret givet: frukoststunderna nere på bryggan efter en härlig simtur!

Född: 12 november 1946.
Stjärntecken: Skorpion.
Jobbar som: VD och ordförande för den ideella kvinnohälsoorganisationen 1,6 miljonerklubben.
Familj: Maken Bengt von Hofsten, 78, gudbarn, bonusbarn och bonusbarnbarn.
Bor: Våning i Vasastan och torp i Roslagen.
God egenskap: Kreativ och målmedveten.
Dålig egenskap: Otålig.
Äter helst: Grönsaker, frukt, fisk och skaldjur.
Dricker helst: Vatten, alkoholfritt och då är det både öl och vin och ibland champagne som jag älskar.
Längtar efter: Ett samhälle som är jämlikt i allt.

FOTO: Angelica Engström/16 miljonersklubben, TT